Bergsklättring på hästryggen
Gjorde sista dagen på min praktik och fick ett superfint omdöme med högsta betyg.
Slutade vid 13.30, stressade hem för att rida ut med Jenny och Lisen. Jag hämtade Sockan från hagen, bytte om, sadlade och tränsade på 2 minuter. Rekord! :) Vi red genom skogen upp mot Prästtjärn, och det var riktigt isigt på vissa ställen... Maya har ju broddar så för henne gick det bra, men Sockan har inga broddar och Midde är inte ens skodd, så det blev lite halkigt:) Väl framme vid Prästtjärn skulle vi rida längs med tjärnet till vändplanen där vi brukar träna, men den vägen var översvämmad och frusen. Maya gick först och trampade naturligtvis genom isen, och stod med vatten över hovarna. Varken Midde eller Sockan var så där väldigt sugna på att gå varesig på is eller genom vattnet, så det tog ett tag att ta sig framåt. Men det gick bra innan Sockan kom på den briljanta idén att "gena" över BERGET! Han drog iväg uppför sluttningen, som lutar typ 70 grader. Jag bara blundade och höll i mig och försökte att undvika att fastna med knäna i trädstammarna. När han väl stannade var det för brant att klättra uppåt och för brant att klättra neråt. Så där stod jag 20 meter ovanför de andra hästarna med en häst som började panik. Kändes sådär lagom kul! Så det var bara att hoppa av och försöka ta sig därifrån, lättare sagt än gjort i stenröset. Men Sockan var jätteduktig och följde mig över stenarna trots att han var jättestressad och det var hur stenigt som helst. Inte var dag man ser en häst på 500 kg klättra i berg! Men ner kom vi, och enda skadan var ett sår på ena bakbenet. Men det var ingen fara med det och vi tog oss hem utan större problem :) Lindade alla benen hemma och släppte ut honom i hagen igen, och han såg ut att ha glömt allt och vara nöjd med livet :)
Sån är han, min häst!
k.a
Kommentarer
Trackback