Hästjävel
...fast ändå inte.
Förut visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta.
Han är verkligen helt rabiat inne i stallet!
Kastar sig åt olika håll, då givetvis så att jag hamnar mellan 500kg Sockan och hård betongvägg!
Förut reste han sig på bakbenen i gången. Då gick jag och hämtade hjälmen för första gången. Sen fortsatte jag borsta honom, och han fortsatte kasta sig. Nästa gång ska jag ta hockeyutrustning.
Han är så himla märklig! Det är inte det att han är rädd för att vara själv som förut, för han är likadan när Midde är inne. När jag tar ut honom och gjobbar med honom på marken ute är han jätteduktig, följer mig, ryggar för mig, kan stå still när jag gå runt honom, osv.... När han varit galen inne i stallet och jag sätter mig upp på ryggen på honom är han helt plötsligt kolugn. Då är han hur mysig som helst. Är han tvärtom lugn inne i stallet när jag grejar med honom, då är det dags att börja fundera på om man verkligen ska ut och rida, för då är han helt vrång där istället.
Jag skulle verkligen förstå om han är bråkig när jag lägger på sadeln och så vidare om det är så att han har ont eller liknande, men är han bråkig inne är han ju kanonfin ute! Och tvärtom igen, om han har ont när jag sitter upp borde han ju reagera när jag sadlar och grejar inne också!
Jag blir verkligen inte klok på den hästen........................
Men, han är ju söt iallafall!

Fina, krångliga Sockis <3
Kommentarer
Trackback